Varje år släpper Internetstiftelsen en av Sveriges mest intressanta rapporter om svenskarnas vanor i det digitala landskapet, och för oss på Heroes är det nästan som lilla julafton. Rapporten är omfattande och därför har vi valt att ge ett perspektiv på rapporten Svenskarna och internet. Svenskarna och internet omfattar både statistik samt enklare analyser av bl a beteendeförändringar i olika målgrupper, hur användarna beter sig på olika plattformar m m. 

Även om mätningarna och analyserna är mycket omfattande finns det alltid en och annan röst som utmanar rapporten Svenskarna och internet: i år var det t ex journalisten Emanuel Karlsten som ifrågasatte varför den allt populärare tjänsten TikTok inte omfattas av rapporteringen. Han lyfte också frågan med användarraset från några av de största plattformarna; Facebook och Instagram. Det är ingen nyhet att de yngre målgrupperna lämnar de etablerade plattformarna i en allt högre takt, men samtidigt ökar användandet i några av de äldre målgrupperna. Generellt kan det bero på hur vårt kommunikationsmönster förändrats med en ökning av chattande genom t ex Messenger och WhatsApp.

Sociala mediers påverkan på konsumenter och i reklamsammanhang har debatterats kraftigt de senaste åren, och med uppdaterade algoritmer som kostar allt mer pengar för att hjälpa företagen att synas i bruset upplever vi i princip en självsanering. Att skapa och fylla ditt varumärke med relevant värde för konsumenten kommer, tillsammans med en väl avvägd mediemix, vara än viktigare framöver för att nå och kunna kommunicera med kunderna.

En positiv nyhet är att fler än hushåll än någonsin nu har tillgång till internet (98 procent). Den höga graden av uppkoppling ligger helt i linje med regeringens mål ”Sverige helt uppkopplat år 2025 – en bredbandsstrategi”. Bakom ökningen ligger flera orsaker, t ex att fler hushåll på landsbygden nu skaffat fiber samt en fortsatt stilla ökning av mobilt bredband. Här kan man tänka att täckningsmöjligheten påverkar men även vår alltmer utbredda användning av VOD- och playtjänster, samt en försiktig gissning om framtida sjukvårdstjänster för äldre t ex spelar in.

 

Graf från rapporten Svenskarna och  internet

Bilden beskriver hur stor andel av befolkningen som har uppkoppling hemma.

 

Bland andra positiva nyheterna i årets rapport Svenskarna och internet ser vi att det digitala utanförskapet stadigt minskar – men det finns fortsatta utmaningar. I den utsatta gruppen återfinns äldre användare, låginkomsttagare och/eller de med lägre utbildning, och bland dessa användare är det mer troligt att man inte använder t ex digitala samhällstjänster som Bank-iD för e-tjänster inom sjukvården, vårdappar eller Skatteverket. Heroes har många års erfarenhet av att arbeta med bank- och försäkringsbranschen, och vet hur ödesdigert det skulle kunna bli om vi inte får in fler i de utsatta grupperna att förstå hur de själva kan investera i t ex pensionen.

Graf från rapporten Svenskarna och  internet

Bilden beskriver andel av befolkningen som använder olika typer av samhällstjänster.

 

Men statistik är inte så svart eller vitt; de äldre är samtidigt den grupp vars internetanvändning ökar mer för varje år – eftersom befolkningen blir äldre. På det hela taget varierar våra internetaktiviteter kraftigt beroende på ålder, kön, inkomst och utbildning men sammanfattningsvis upplever sig de flesta svenskar som delaktiga i det digitala samhället. 

Graf från rapporten Svenskarna och  internet

Bilden beskriver andelen av befolkningen som känner sig inkluderad i det digitala samhället.

 

Däremot kan man behöva fråga sig hur man ska minska gapet: när allt fler tjänster av miljö- och effektivitetsskäl blir digitala kan vi som samhälle inte riskera att okunskap sätter framtiden på spel. Är det kanske här utbildningssektorn behöver integrera digital samhällstjänst på schemat? Vi tror att man ur ett medborgarperspektiv behöver inkludera mer utbildning kring både användning av internetbaserade tjänster och säkerhet. 

Vad gäller företagens relation till konsumenterna i sociala kanaler behöver de arbeta långt mer med sin dialog och plats i konsumentens hjärta, snarare än att köpa sig till en bättre rankning med hjälp av medier. Konsumenter kommer alltid vara mer benägna att välja med känslor i fokus, det har decennier av framgångsrika, virala kattvideos bevisat.